Det påverkar oss på alla möjliga sätt, somliga byggnader får oss att känna vördnad, andra skapar utrymme för tanke och reflektion medan vissa kanske bara irriterar oss eller får att känna oss små och trängda. En sak är säkert, byggnader är nog det största avtrycket som människan lämnat och fortsätter att lämna på vår planet. Byggnadsverk som Angkor Wat i Kambodja, pyramiderna i Egypten eller Burj Khalifa i Dubai är alla historiska samt moderna exempel på arkitektur. Det är genom arkitekturen vi visat vårt slutgiltiga brott med naturen, hur vi lämnade grottan och började bygga våra hem. Arkitektur är bryggan mellan konsten och byggnadstekniken, det är det ämne som sammanfogar de mer filosofiska visionerna om det moderna eller framtida samhället med det rent praktiska utformandet av detsamma.
Arkitektur ett av våra mänskligaste ämnen
De första tecknen på att människan mer medvetet började hänge sig åt arkitektur skedde under den yngre stenåldern (10 000- 2 000 f.kr). Det var under denna period som människor, främst runt floderna Tigris och Eufrat i dagens Mellanöstern, började slå sig ned i större samhällen och bli bofasta. Den tidigare jägar- och samlarkulturen ersattes av jordbrukssamhällen. Med detta kom handeln att bli en allt viktigare och mer sofistikerad sysselsättning, något som i sin tur kom att ställa högre krav på samverkan mellan människor. Byggnader blev mer än bara bostäder och arkitektur blev ett allt viktigare kunskapsämne. Platser där människor på ett enkelt vis kunde mötas, byta och förvara sina varor började utformas och de första städerna började sakta ta form.
Det var främst under grekisk och romersk tid som själv kunskapsämnet arkitektur började få den form och seriositet som den därefter relativt ohotat haft ända fram till våra dagar. Det blev alltmer institutionaliserat och man började studera hur den kunde standardiseras och fungera i symbios med samhälle och människan. Snart skulle byggnader symbolisera makt och välstånd och därför under barockens period uppstod flera pampiga byggnader såsom Versailles, som med hjälp av teatraliska effekter framhäver byggnadens storskalighet. Det var först under industriåldern som arkitekturen började få storskalig omdaning när nya ställningar kunde erbjuda mer avancerade projekt. Det kallades ingenjörsarkitektur och innebar ofta stora skelettkonstruktioner i järn. Ett exempel från denna period är Saint Pancras Station i London.
Arkitektur är politik
Vad många kanske glömmer är att arkitektur är politik, att det finns en medveten tanke med hur våra offentliga och privata rum utformas. En arkitekt kan skapa miljöer som både öppnar upp för eller stänger ute människor. Vi påverkas av hur vår miljö ser ut och därför är det väldigt viktigt att vi lever i samhällen som är utformade till att tjäna oss. Det finns många historiska exempel på hur arkitekturen används till att kuva befolkningar av politiska skäl. Tänk bara de stora paradgator och institutionella byggnader som upprättades under nazisterna i Tyskland eller i det kommunistiska Sovjetunionen. Moderna exempel idag är hur Nordkorea bygger fejkbyggnader för att ge sken att landet utvecklas.
Det fanns en tanke bakom dem och så gör det även idag när arkitektfirmor får uppdrag att utforma våra offentliga miljöer. Från statens sida handlar det om att göra långsiktiga satsningar, men efter miljonprogramssatsningen så avtog politikernas vilja och ersattes snart av ekonomiska intressen istället. Spanien är ett exempel där man använde skattebetalarnas pengar till att satsa på storskalig arkitektur från kända arkitektkontor men som idag står nästintill tomma med höga kostnader för underhåll. Men det finns fall av motsatt karaktär som till exempel i Stockholm där en arkitekt hoppade av bygget av ”Söder torn” för att politikerna begränsade planerna allt eftersom bygget pågick. Och i huvudstaden brottas politikerna med hur nya bostäder ska byggas. Men i denna process är dock arkitekterna bara en bifigur för det är byggherrarna som sätter nivån för bra arkitektur.
Arkitektur nu och i framtiden
Till skillnad från förr finns det idag en större medveten arkitektur som är hållbar för miljön. Det handlar om hela processen, från att använda sig av hållbara material, se till att arkitekturen klarar sig utan onödigt underhåll och att den också bidrar till klimatkompensation i form av hängande trädgårdar, tar vara på värme och utnyttjar så lite elektricitet som möjligt. Det är en medvetenhet som växer fram nu både bland arkitektkontor men också bland kunderna som efterfrågar detta. Till exempel handlar det om en ny våg av arkitektur i trä i Sverige.
Så hur kommer arkitekturen i framtiden att se ut? En sak som är klar bland många arkitekter är att vi måste börja bygga på höjden för att städerna ska kunna växa på ett hållbart sätt. Den nuvarande regeringens satsning på minst 250 000 nya bostäder innan 2020 är ett sätt att bygga hållbart där fokus ligger på att arkitektur och bostadsbyggande ska vävas ihop.